Jag har ett stabilt hem, familj, vänner, pojkvän och en gosig katt. Jag ska snart ta studenten och framtiden väntar på mig. Visst låter det underbart? Det är just det de är. Men att känna sig så otroligt dum och blåögd som jag var och orsakade att jag blev utsatt för bedrägeri och hamnade hos Kronofogden, och då hjälplös fick vända mig helt och hållet till mina föräldrar som fick hjälpa mig ur det och nu bli skyldig pengar när jag knappt har råd själv, och att samtidigt vara medveten om att det var min egen dumhet och för och inte tala om vuxna som inte kan göra rätt för sig som satte mig i det, får mig att känna mig ostabil och min framtid med. Men jag får inte ramla ner, jag får inte misslyckas. Jag vill inte det, inte nu när målet är så nära.